söndag 20 mars 2016

Dags för nytt #pedaläslyft - lite information

I somras startade jag, Magnus Blixt, Sara Bruun, Annika Sjödahl och Therese Linnér #pedaläslyft då vi läste James Nottinghams bok tillsammans. Det var väldigt givande och roligt att få dela sina tankar och diskutera med lärare från hela Sverige.


Nu är det snart dags för lässtart och vi vet att många sitter och väntar på att vi ska släppa den. Planeringen för #pedaläslyft.


Vi har diskuterat och funderat och kommit fram till att vi ju står för ramen men att #pedaläslyft är allas lyft. Alltså borde det finnas en större öppenhet för vad vi ska just lyfta


Vi startar tillsammans den 22/3 med en liten tråd, så att alla känner att startskottet har gått.


Sedan läser vi inledningen, kapitel 1 och strategi 1 under kommande vecka och kör en Hangout som Jenny Edvardsson kommer att moderera. Vi välkomnar Jenny som kommer att vara gästmoderator under denna omgång. Denna första Hangout kommer att gå av stapeln söndagen den 3/4 klockan 10.00. Under veckan kommer vi att lägga någon, några frågor i Facebookgruppen där alla kan vara med efter eget tycke och bidra med kloka tankar.


Känner du att du har något du vill lyfta skickar du bara ett PM till någon av oss (Lisa, Magnus, Therese, Jenny, Sara eller Annika) så lägger vi upp det som en fråga.


När vi läst den första delen kommer vi att  ge mer information om vilka delar vi valt att lyfta och när vi ska diskutera dem. Återigen, känner du att du vill bidra med tips eller något att lyfta så meddelar du oss.


Det kommer att bli 1-3 Hangouts till under våren. Datum levereras eftersom. Vi siktar på att avsluta detta #pedaläslyft i mitten på maj, vecka 20, så att det är klart innan terminen i skolan ska knytas ihop. Det brukar inte finnas tid över till annat då.
Om du vill vara med i någon Hangout anmäler du intresse i formuläret nedan:





fredag 18 mars 2016

Flippad läxa med praktiskt arbete blir instruktionsfilm

Eleverna i år 6 läser om inre och yttre krafter. Jag har haft en genomgång, eleverna har haft en läxa att läsa om det jag gått igenom som repetition i sin digitala geografibok från Gleerups.

Lektionen idag startar med ett läxförhör som finns i boken i form av självrättande frågor.
Sedan följer eleverna upp arbetet med att visa vad de kan genom att i text och med hjälp av olika praktiska övningar beskriva processerna kring inre krafter.

Alla grupper ska som slutresultat göra en kortfilm där man får se visuellt vad de beskriver och med ljud där de använder de begrepp som finns med. De ska även fundera på hur detta påverkar människor som lever i dessa områden och kunna ge exempel på konsekvenser och lösningar.

Detta är de olika gruppernas ämnen:

- Så blev det ett berg
- Reportage om en jordbävning
- Tsunami ett reportage med en praktisk övning i en stor balja
- Plattektonik - detta händer när plattorna rör sig, en översikt

Syftet är att:
- Få visa att man kan förklara processerna både i tal och skrift. (kommunikation)
- Jag som lärare får höra när eleverna diskuterar och resonerar hur man ska förklara och med vilka begrepp. (begrepp)
- Resonera över de konsekvenser som dessa krafter kan skapa. (analys)
- Det finns filmer och text som vi kan gå tillbaka och titta på.

Hoppas kunna lägga upp någon film inom kort.



onsdag 16 mars 2016

Alignment - geografi

Jag har funderat mycket på hur man kan tydliggöra tanken om alignment även för eleverna i min undervisning. Det finns en mycket bra mallbild i "Språkutvecklande SO-undervisning".
För mig är det självklart att det måste vara en tydlig plan från start till mål i ett arbetsområde.
Hur lyfter man fram alla viktiga delar i en planering utan att döda lusten att lära?

Ur: Språkutvecklande SO-undervisning av Maria Bjerregard och Björn Kindeberg


Idag skulle vi starta upp ett nytt arbetsområde där det ska handla om geografi, självklart kommer delar av de andra SO-ämnena beröras men då jag har en sjua ville jag att vi skulle fokusera på planeringen av arbetsområdet med avstamp endast i geografiämnet.

Inledningsvis frågade jag dem om de visste vad man ska arbeta med i geografi under 7-9. De hade sina aningar men blev nyfikna på vad det fanns för innehåll.

De fick då sätta sig med kunskapskraven och centralt innehåll och försöka förstå vad det handlade om. Uppgiften blev:
Hur tolkar ni det som står här och hur kan ni tänka er att man kan visa detta? I tjugo minuter satt alla i par och diskuterade. De stötte och blötte ord som "fältstudier", "migration", "produceras och konsumeras.
Efter tjugo minuter så skrev i i en Padlet vad de kommit fram till. Många hade tänkt lika, några hade fastnat i en diskussion men alla hade tänkt.


Det är nu det händer något festligt. Kunskapskraven kunde ha dödat lusten helt, det är svåra formuleringar och förstår man inte kan det kännas hopplöst. MEN det som hände var att alla idéer snarare drog igång en lust hos eleverna att börja jobba.




Det första som vi kom fram till var att just kartan är en viktig sak att ha kunskap om innan man börjar med annat. Då klassen är lite "ihopsatt" har inte alla samma förkunskaper.

Det första steget var då att se vilken mental bild av världskartan alla hade. Utifrån olika pusselbitar fick de klippa och klistra upp sin världskarta på ett blått papper, där det blåa ska symboliserar havet. De skulle även placera ut, väderstreck, namn på världsdelarna och 0-breddgraden och 0-längdgraden.
Det var många som kände att det var svårt, vi kommer kunna följa upp denna uppgift med en diskussion om kartor, projektioner och kartbilder. Tanken är att alla ska göra samma övning igen när vi pratat klart om kartan.

Så nu har jag en bra utgångspunkt för hur vi ska starta, en uppsjö av bra förslag på hur vi ska arbeta med kunskapskraven. För mig blir det fortsatta arbetet nu att se till att en tydlig målbild finns redan nästa lektion och upplägg hur jag kan tydliggöra språket kring målbilden och vad som måste modellas för att alla ska lyckas så bra som möjligt.

På det hela taget en positiv start med geografi 7-9 i denna grupp.




Utvecklingssamtal i speed datingformat

Efter det väldigt lyckade "helflippade"föräldramötet så fortsatte vi med att introducera nyheter för både oss själva, elever och föräldrar.

Vi är ju en skola under uppstart och vill vara modiga och prova hur man göra saker annorlunda. Inte fastna i gamla hjulspår helt enkelt.

Vi tänkte att det bästa sättet att få information om hur man ligger till och ännu viktigare hur man ska tänka och göra för att utvecklas i ett ämne är ju att få prata med experten. Det vill säga ämnesläraren.
Sagt och gjort. Eleverna arbetade själva med hjälp av mentorerna med att förbereda sina utvecklingssamtal. Det fanns en stödmall som de skulle utgå ifrån med olika punkter och frågeställningar till de olika ämnena.
Sedan delades dokumentet med lärarna som kunde gå in och läsa och ge synpunkter.

Utvecklingssamtalen gick till så att eleverna med föräldrar gick en runda där de kunde sitta med ämneslärare (alla kunde inte vara med av olika anledningar) i ca 5-7  minuter.
Eleverna lyfte då främst fram hur de skulle utvecklas i ämnet och läraren svarade och skrev in i SchoolSoft vad de kom fram till.

Utifrån mitt perspektiv kändes detta som ett lyft. Jag behövde inte prata om slöjden eller idrotten eller andra ämnen som jag inte har och inte heller kan redogöra för innehållet i. Jag fick lyfta fram specifika detaljer som kan lyfta mina elever och jag kunde sanningsenligt och professionellt bemöta frågor och funderingar. Och -ja, tiden räckte till det OM eleverna gjort sitt jobb. Tidsmässigt gick det i princip jämt upp med att ha som vanligt. Jag tänker att det kommer att gå ännu bättre om man får göra om det med en del förbättringar.

Vad kom vi fram till att vi skulle förändra eller förbättra till nästa år då? 

  • Jo, det var ju lite tight med tid mellan det att eleverna skrev sina egna dokument och det att vi skulle ha samtalen. Det måste justeras. 
  • Vi hade även gjort det så att vi lärare satt på ensamrätten till formuläret i SchoolSoft där det slutliga "protokollet" skulle hamna vilket gjorde att det blev för krångligt. Det är klart att eleverna ska skriva in sina egna förslag och att lärarna skriver in vad man kommer fram till precis nr man sitter där på samtalet. Annars blir det ju en enorm tidsåtgång för lärarna efteråt. 
  • Vi hade inte varit tillräckligt tydliga gentemot föräldrarna kring HUR de skulle vandra runt. Det måste vi också ordna.
  • Liten checklista till eleverna vilka dokument som skulle vara framme på deras dator/iPad behöver också skrivas.
I utvärderingen så var det ovanstående som kom fram OCH väldigt mycket positiva upplevelser kring att få sitta ned och prata med den läraren som faktiskt vet bäst hur det går i just det ämne man pratar. 

Vi kommer att försöka fortsätta med denna form, nästa dilemma blir hur vi gör allt eftersom vi växer och blir större. 





onsdag 16 september 2015

Tankar kring uppstarten



Så är den första månaden på detta läsår snart avverkad. Fasiken vad roligt det har varit!
I år hade jag mycket energi med mig från det pedagogiska läslyftet. Inte bara från litteraturen utan kanske mest från alla samtal med deltagare men främst med Magnus, Annika, Sara och Therese.


Vi är inne på det tredje året på den numer inte alldeles nystartade skolan. Trots det är nästan allt nytt inför varje läsår. Nya elever, ny personal,  iordningställande av nya ytor för elever, nya beställningar av läromedel och digitala verktyg. Allt ska förberedas och göras på ett sätt som passar in på vår skola.
På skolan startade vi upp med att försöka skapa ett mer gemensamt tänk. Inte för att alla måste vara lika utan för att skaffa oss gemensamma modeller, gemensamt yrkesspråk men främst för att visa våra elever att vi är ett team som kanske undervisar olika men ändå tänker kring mycket tillsammans.



IMG_0688.JPGVi planerade upp de två första veckorna med arbetspass kopplade till läroplanens förmågor för att försöka modellera hur de syns i våra olika ämnen. Värdeorden och förmågorna återkommer ju i kunskapskraven trots att det handlar om olika ämnen. Syftet var att ha lite som ett träningsläger inför vad som komma skall under terminen.
Jag är väl medveten om att t.ex. ett matematiskt resonemang skiljer sig från ett resonemang i samhällskunskap. Trots det anser jag att det är av stor vikt att eleverna får se hur ett resonemang kan se ut, att de får träna på att resonera och att vi kan visa dem det oavsett vilket huvudämne vi har.


Vi introducerade dessa två veckor med en kort pjäs där vi försökte skapa intresse och förståelse för det vi skulle göra.


Sedan övergick vi till att arbeta i olika pass, ibland åldersblandat för att de äldre skulle få visa och samarbeta med de något yngre eleverna men också för att skapa nya relationer mellan eleverna.


Vi resonerade, tränade på att försöka se saker utifrån olika perspektiv, analyserade, tittade på begrepp i olika sammanhang och på hur man kan presentera något man arbetat med i undervisningen med olika hjälpmedel och strategier.
Vi lade även in grundläggande övningar i källkritik och hur man söker på nätet. Vi kommer ju trots allt arbeta med det i de flesta ämnen. Eleverna fick även lite tid för att förbereda sina utvecklingssamtal i varje ämne.


Just vilka övningar vi hade och hur vi gjorde får nog bli ytterligare ett blogginlägg, annars blir detta alldeles för långt.


Så här i efterhand så skulle jag vilja göra om strukturen och ordningen på vissa moment för att göra det  ännu tydligare för eleverna vad vi tänkt att de skulle plocka med sig från alla pass men det var en bra början på något som vi kan vidareutveckla. Pröva och ompröva, våga se att det vi gör måste förbättras för att öka vår måluppfyllelse


Direkt i anslutning till de två uppstartsveckorna hade vi vårt “Helflippade föräldramöte”. Förra året flippade vi en del som vi ville att föräldrarna skulle ha sett och förberett sig på hemma. I år flippade vi allt.
På skolans hemsida finns faktiskt all information som man normalt sett drar det bad vi dem läsa och skicka in frågor kring om det fanns några. Vi bad dem titta på PedagogVärmlands film om betyg och för dem som behövde länkade vi en instruktionsfilm till vår lärplattform - SchoolSoft. Då vi ville skapa diskussion om frågor som mobiler och trivselregler formulerade vi även de frågor som vi ville att de skulle diskutera på mötet. Vi länkade även till några artiklar just kring mobilanvändandet i skolan.


Vår rektor inledde mötet genom att presentera all personal. Det tog ca 5 minuter. Sedan delade vi upp oss. Föräldrarna fick ett spelkort och uppgift att hitta sina likar och på varje bord låg de frågor de redan fått hem. Vi presenterade bara tanken med mötet igen och gav dem ca 35 minuter till frågorna. De hade jättebra diskussioner där alla var med. Sedan presenterade sig gruppen och lyfte fram det som de tyckte var viktigt från diskussionen.
Efter ca en timme var vi klara, vi hade inte gjort något mer än styrt så att alla kom till tals. Vi hade jättebra förslag och synpunkter med oss att arbeta vidare med och i princip alla 58 föräldrar som kom var NÖJDA.


Skärmavbild 2015-09-15 kl. 14.46.56.png


Trots att det självklart finns en hel del att tänka om kring är jag väldigt nöjd med starten på detta läsår. Ett läsår som känns lika spännande som de passerat hittills i min lärargärning.



onsdag 8 juli 2015

Snart är det dags!

Mitt sommarlov har hittills bestått av vila, träning, en fantastisk vecka i skärgården och besök i Västerbotten.
Just nu är det perfekt väder för läsning. Det ömsom regnar ömsom blåser och den gråfärgade himlen är molntäckt.

Jag har läst en hel del. En hel del tid har jag även ägnat åt reflektion, mest har jag funderat på hur polariserad skoldebatten känns bland oss lärare. Jag har även funderat mycket kring hur vi kan komma åt problemet med nästa generations beteende då det väcker så mycket tankar och känslor t.ex. här och här här. Den debatten blir även den väldigt polariserad då kritikerna mot barns "förargliga" beteende är väldigt enkelspåriga och de som svarar på kritiken ofta "försvarar" barn med diagnosers beteende. Det är ju inte riktigt så det är.

Det viktigaste för mig är nog ändå hur vi skapar förstående för de barn med beteendeproblem och samtidigt får alla "skärmknarkande", "ouppmärksamma", "självupptagna" och "slöa föräldrar" att förstå att det är ett mycket viktigt uppdrag de har som föräldrar. Jag har inte funderat klart. Kommer jag fram till något så återkommer jag. Så. Nog om det.


Snart börjar vi på olika sätt diskutera James Nottinghams bok och Maria Rasmussons avhandling i #pedaläslyft.
Annika har redan skapat en Answergarden där ni kan posta frågor till de första kapitlen i boken.
Nu finns även en Padlet där ni kan posta frågor och funderingar kring avhandlingen.
Vi kommer att välja ut frågor som vi postar i Facebookgruppen och på Edcamp.se.

Vi kommer ju även att ha Google hangouts enligt planen som ni kan se här.

Det känns helt fantastiskt att se all energi kring läsandet i Facebookgruppen så här under sommaren. Hittills har det faktiskt inte uppkommit några diskussioner kring att många lärare väljer att fortbilda sig under sommarlovet.
Magnus Blixt skriver mycket klokt om detta val i sin blogg. Jag har bett om lov att få klippa in hans reflektion kring lärarnas ferie:
Men hallå! Ska ni alltså ägna sommarlovet åt att läsa och diskutera böcker om skolan?
Tja, svaret på den frågan är i min värld ganska enkel:
  1. 1. Vi har inte sommarlov, det är elever som har det. Vi har ferie.
  2. 2. Vi har förtroendearbetstid som vi själva förfogar över; när den görs, var den görs, vad som görs, med vem den görs. 
  3. 3. Vi väljer själva att delta (och t o m bidra till att försöka styra upp) då vi räknar med att det ger mer kraft och energi än det kostar.
  4. 4. Ingen – ingen – ska känna att man måste vara med.
  5. 5. Var och en – alla – ska känna att de får vara med, om de vill.
Mig har det i alla fall gett en massa energi. Jag tror verkligen på att en bra undervisningsrelation mår bra av att man är isär en längre stund (att sedan mången elev skulle behöva en tätare kontakt med skolan/samhället är en annan sak, det kan inte enbart hänga på mig som lärare), men jag tror inte heller på att utveckling bara skulle kunna ske vissa bestämda dagar eller tider. Det viktiga är väl som vanligt att vara medveten om sina val och dess konsekvenser? Liksom att vi kan skaffa oss livsviktig återhämtning på olika, individuella, sätt?
Jag försöker läsa, reflektera och titta in i sociala medier när jag känner behov. Jag har bestämt mig för att inte sätta igång med planering och andra förberedelser förrän i augusti. 
Nu ska jag läsa en stund, jag hoppas på att få se en skymt av solen inom en snar framtid. 

söndag 7 juni 2015

#pedaläslyft - Så här kommer det att gå till

Hur gör vi ? #pedaläslyft


Idag har vi arrangörer “träffats” via Google Hang Out för att diskutera hur vi ska lägga upp #pedaläslyft under sommaren.


Boken som blev framröstad av över 100 deltagande lärare är: James Nottinghams Utmanande undervisning (Natur & Kultur) Den som är grön!
Avhandlingen som vi ska läsa är: Maria Rasmussons Det Digitala läsandet.

180 lärare har hittills anmält sig och det går fortfarande bra att hoppa på och av precis som du själv vill. Vi tycker att det är viktigt att deltagandet är helt på dina egna villkor. Du gör som du själv vill helt enkelt! Ditt engagemang är frivilligt. Du kan glida med och bara läsa eller kan du diskutera hejvilt om du vill det. Nyckelorden blir #omduvill!
Om du vill anmäla dig kan du göra det här: #pedaläslyft !


Under vecka 29, med start på måndagen den 13 juli, kommer vi att lägga ut diskussionsfrågor i Facebookgruppen Det pedagogiska läslyftet. och på Edcamp.se. De som deltog i omröstningen om vad vi skulle läsa skrev att de tyckte att diskussioner i en Facebookgrupp skulle vara det enklaste och smidigaste sättet att genomföra #pedaläslyft på. Du kan själv välja om du vill läsa hela boken i förväg eller de delar som vi tänker diskutera till varje tillfälle.


Den första veckan pratar vi om kapitel 1-3 dvs sidorna 9-65. Vecka 30 sidorna 65 - 127 och sista veckan resten av boken.
Vi, arrangörer, kommer hjälpas åt att moderera diskussionerna och vara de som lägger ut frågorna. Om du har frågor som du tycker vi ska lägga ut kan du skicka meddelande till någon av oss. Det är inte säkert att alla frågor kommer med, då vi är väldigt många deltagare, därför tar vi oss friheten att välja frågor som vi tror kommer fördjupa och utveckla vårt tänkande.


Under vecka 30 -31 kommer vi också att genomföra Hang Outs on air. Det betyder att man kan anmäla sig om man vill delta i en “live-diskussion” och denna kan övriga titta på antingen just då när den sänds eller i efterhand. Anmälan till detta kommer senare.


Vecka 30 sker den första Hang Outen. Den kommer att vara kring Nottinghams bok fram till sidan 127.  Redan nu kan ni planera in onsdagen den 22/7 klockan 9-10 och torsdagen 23/7 klockan 20-21. Det finns inga bra tider så här på sommaren när sol och bad kanske står högst på “att göra listan”. Här tänker vi att ni kan välja före eller efter stranden! Det  kommer vara samma frågor bara olika personer som leder samtalet.


Vecka 31 är det avhandlingen Det digitala läsandet som vi tar upp i vår Hang Out. Det kommer att vara dels på tisdagen den 28/7 kl 9-10 dels på torsdagen 30/7 kl 20-21. Återigen är det samma frågor men olika personer. Detta för att ge er större valmöjlighet men också möjlighet för fler att delta.


Vecka 32 kommer att ägnas åt avhandlingen och denna kommer då att diskuteras i Facebookgruppen Det pedagogiska läslyftet.  En avslutande och sammanfattande Hang Out kommer vi även att ha denna vecka. Den sker på måndagen den 3 / 8 kl 9-10.


Självklart är ovanstående med reservation för ändringar.


Vi hoppas att ni ska tycka att detta blir givande! Vi tycker i alla fall att det ska bli väldigt roligt att få diskutera pedagogik, didaktik och lärande med er. Kom gärna med förslag på diskussionsfrågor under tiden som ni läser.


Som sagt, delta precis så mycket som ni själva vill. Fördelen med Hang Out är att ni även kan gå in och titta i efterhand. Alla klippen kommer att läggas upp i Facebookgruppen och på Edcamp.se


Ha nu en riktigt skön sommar!


Annika, Lisa, Magnus, Therese och Sara